Mrr tutorials - Min anläggning åren 2003-2004

Inledning och målsättningar med layout 2003-2004, Murkelberga

Komplett signal/styrsystem
Med denna anläggning skulle jag ta steget fullt ut gällande signalsystemet. I tidigare anläggningar har signalsystemet varit i tillägg till funktionen, men i denna anläggning skall det utgöra den viktig del av funktionen. Alltså en anläggning som inte ens går att köra utan ett 100% fungerande signalsystem. Tanken var att detta skulle driva på utvecklingen och bygget av systemet.

Snyggare bangårdar
Landskapet skulle ges större detaljrikedom med speciell fokus på bangårdsområdena, vilka på tidigare anläggningar varit obefintlig. Jag planerar att fylla ut mellan spåren, så att ytan mellan spåren får samma höjd som banvallen. Kanske med tunnskuren Styrofoam?

Tågbro
Anläggningen måste till varje pris ha en tågbro. Jag har saknat broar på tidigare anläggningar som då känts platta.

Förebild, inte efterbild!
Utgångspunkten för anläggningen skall i huvudsak vara förebilden, inte tvärtom, som i tidigare scenarior. Jag tror ändå att jag vill välja en fiktiv verkligen, då förutsättningarna att skapa en verklighetstrogen modell till största delen saknas.

Dubbelriktad trafik
På de tidigare anlägningarna har det inte varit möjligt att effektivt (eller alls) trafikera stationerna från båda hållen. Denna anläggning skulle ha stöd för dubbelriktad trafik både i spårplanslösningen och styrsystemet.

Spåret in till gruvan i Bergtorp. Mellanrummen mellan spåren fyllda med tunnskuren Styrofoam.

Förutsättningar
När tågsäsongen började hade jag tänkt om gällande både disponeringen av kontroll- och signalbussen. Det betyder att alla ingångssteg till elmagnetartiklarna måste byggas nya och bytas ut, samt att alla tidigare byggda signaler måste byggas om, eller bytas ut. Samtidigt som kontrollenheten för signalsystemet konstrueras och byggs upp. Nu var jag dock ganska övertygad om att kapaciteten i både signal- och kontrollbuss med sista modifieringen skall vara tillräcklig för alla kommande anläggningar. Vidare hade jag på ett tidigt skede bestämt mig för att förlänga bordet. Detta inverkade på rummets andra möbler, vilka också fick modifieras, eller tas bort/bytas ut. Till sist fick de båda bussarna fler kontakter och därtill mer kabel att löda in.

Tågmöte i Murkelberga. Ett södergående fjärrtåg möter ännu ett i raden av tunga godståg från Bergstorps gruvområde.

Spårplan
Grundidén var att ha en större station, Murkelberga, som ligger längs stambanan, från vilken det går ut en bibana till en mindre station och en gruva. Det roliga skulle bestå i hanteringen av denna knutpunkt för både gods och passagerartrafik. Som vanligt är alldeles för långa ånglok med rökinsatser roligast att köra, varför tidsepoken med automatik blir 1930-tal. Rimmar dåligt med ljussignaler och tusen andra detaljer, men detta upplevs inte som något stort problem för mig.

Stambanan
Stambanan är på anläggningen en rundslinga med en dubbelriktad 2+2 spårig skuggbangård dold i berget. Av stambanan visas sådeles bara Murkelberga station. Stationen rymmer 2 stationsspår, lossningsspår vid godsmagasin, uppställningsspår för vagnsvård och lokstallar med kol/sand/slaggning/vattenstation.

Murkelberga station - Passagerartrafiken
Passagerartrafiken längs stambanan sker nästan helt automatiskt. Tågseten skall dock stannas vid stationen, invänta och avgå enligt tidtabell. Det blir lite mer pyssel med passagerartrafiken ut på bibanan, där loket skall kopplas från tågsetet och vändas vid Murkelberga. Vagnarna skall sedan till uppställningsspåret för städning. Loket skall sedan kopplas på igen, varefter tågsetet avgår enligt tidtabell.

Murkelberga station - Godtrafiken
Godsflödet över Murkelberga är orimligt stort ställt i proportion till de rangeringsmöjligheter som finns till förfogande. Det är osäkert, utan att ha provkört anläggningen, hur detta kan ordnas. Allt som finns är ett uppställningsspår för godsvagnar och två spår för rangering, vilka också används för vagnsvård. I nödfall kan även lossningsspåret vid godsmagasinet tas i anspråk för att lösa uppgifterna.

Bibanan
Av bibanan visas en mindre station, Bergstorp, i anslutning till en gruva. Bibanan är därefter en vändslinga med tidsfördröjt stopp, för att simulera körtiden till ändstation och tillbaka. Massagodset från gruvan transporteras ner till den större stationen, som alltså utgör rangeringspunkt. Viss godstrafik flyter också från kusten till både Bergtorp och Murkelberga station.

/ MartinT