| - MRR TUTORIALS - SPÅRPLANER - INDEX - LOKBANGÅRD |
Lokbangård och lokstall
Planera lokbangården med kunskap om de olika arbeten som gjordes.
 |
 |
I SJ:s "Ångloksskolan" 1962 gäller i korthet följande arbetsordning:
- Ankommande lok:
Kol- och vattentagning, slaggning, fyll smörjpress, ta ur smörjvekar, fyll på och prova sandningen, släck lyset.
- Utgående lok:
Smörjning, fyll på oljekannorna, snygga till och städa ur hytten. Men, vad innebär alla dessa arbetsmoment och vilka installationer behövs?
I videon här bredvid visas delvis olika spårlösningar för lokbangård, liksom den mängd av trafikmöjligheter som den ger.
Det krävdes tex minst tre lok för att kunna köra ett dagligt tåg på sträckan mellan Växjö-Oskarshamn och då var det ändå nätt. Det säger oss något om hur mycket tid i stall ett ånglok hade.
Gemensam lokstation
I allmänhet används samma lokstation för persontågsloken som godstågsloken. Eftersom man vill hålla utfartsvägarna så korta som möjligt är det bra att sträva efter en central placering. Lämpligt är därför att lägga lokstationen i anslutning till både person- och godsbangårdens uppställningsspår.
Överlämningsplats
Efter tjänst lämnas loket på en bestämd
överlämningsplats, där det ställs upp en stund innan stallet tar
över.
Slaggrav
Det skonsammaste för en lokpanna är att inte slagga ur alls, när loket ställs av. Det beror givetvis på att långsam nedkylning är bättre för metall och fogar i pannan. Det bekvämaste är dock att ha gjort slaggningen innan loket går in i stall. Slaggningen tar uppemot 40 minuter att genomföra, vilket det inte finns tid till då loket skall trafiksättas. På större lokstationer var det därför också nödvändigt med ett omkörningsspår förbi slaggropen. Det var också därför man slaggade alltid ur innan loket gick in i stall, dock ej lok med stålfyrbox. Dessa fick inte ens tömmas i asklådan vid den här tiden. Om slaggning skedde på dessa, så sprack de helt enkelt.
Tömning av sotskåp
Sotskåpet ska tömmas. Stybben tillvaratogs och användes som bränsle
i väntsalskaminerna etc. Skilj alltså ut stybb från slagg. Gnistfångarburen
i sotskåpet ska också borstas ren. Detta sker samtidigt som slaggningen.
Vatten och kolpåfyllning
Ibland tas kol och vatten före ingång i stall, ibland inte. Ibland sköts det av lokpersonalen, ibland av stallpersonalen. Det berodde främst på stationens storlek och bemanning.
Backfyr och lagersmörj
Lok som ska gå ut igen nästa morgon släcks
aldrig ned helt, utan står på "backfyr", som är en någorlunda
kvävd kolglöd som ska passas. På en del smalspår verkar man
ha lämnat loken ifred över natt och fick därmed tända om brasan
på morgonen. Det var snabbt gjort på ett litet lok, men mycket
tidskrävande på ett större lok. Loket med backfyren kräver nattpersonal,
som då också kan göra "avsyning", d v s enklare underhålls-
och kontrollpunkter på löpverk m m. Bland annat kunde viss smörjning
utföras, t ex axellager. Vek- och nålsmorda lager åtgärdas dock
ej förrän strax före utgång från lokstationen, vilket annars
är det delvis ogjort om tiden går för långt. Stallpersonalen
ser också till att panntrycket är uppe där det ska vara
i tid till utgången.
Minsta installationen bör därför omfatta:
- Vattengivningsanordning
- Kolkran eller –brygga
- Slaggrav (gärna utomhus)
- Oljebod
- Separat gastubsbod om AGA-lysen
- Bås med presenning för loksand.
I tillägg kan det också finnas:
- Spolplatta för hetvattentvätt
- Sandtorn (om det är fråga om en större lokstation)
Wie war eigentlich die dampflok?
Filmen som finns infogad här till höger visar underhållet som gjordes på lokbangården. Detta är del 2 av 3. Övriga avsnitt rekommenderas varmt!
/ Martin T
Bygge och vädring av Lokstall
Utgående efter bilder av stallet.
Den här videon i serien visar hur man kan bygga och vädra en tegelbyggnad och detta lokstall. Vädringen är ganska okomplicerad att göra och kräver bara ett fåtal olika material, men ger häpnadsväckande realistiskt resultat.
|
|
NÅGRA SMAKPROV PÅ DET FÄRDIGA RESULTATET:
 |
 |
 |
