Dolda spår - För fungerade trafik!
Det åskådaren ser av modelljärnvägen är oftast en station, en bangård och linjeavsnittet närmast dessa. Vad han kanske inte så ofta vet, är att minst hälften av spåren på modelljärnvägen inte syns. Dolda spår i tunnlar som slingrar sig runt i tunnlarna i ett ändlöst virrvarr. ”Haha! Varför bygga tunnelbana när man ska bygga modelljärnväg?” sade någon till mig. Tja, när man i början har de 4st växlar som ingick i startsetet för sitt bygge, verkar det kanske konstigt. Mina första anläggningar hade inga dolda spår, vilket jag tror var en starkt bidragande orsak till att man snabbt tröttnade på dem och ville bygga nytt.
.

 


En imponerande lång och hög Helix. Ett till två varv brukar räcka för att få tillräcklig stigning från skuggbangården, men behoven varierar som synes.

 

 

Balansen mellan dolda och synliga spår
Målet med dolda spår är att möjliggöra för en väl fungerande trafikering av stationer och bangårdar. En tumregel är att planera sin modelljärnväg med lika delar synliga som dolda spår.

Distribution och lagring
Syftet med de dolda spåren är att lagra hela tågset och låta dessa dyka upp på önskat ställe med lagom mellanrum. Lagringen sker i så kallade skuggbangårdar (Schatterbahnhof på Tyska och Shadow Station på Engelska). Då dessa oftast är placerade under ”markplanet” på anläggningen, åker lämpligen tågen i dolda spiralformade banavsnitt, sk Helix till och från skuggbangården.

 

Passagerartrafiken
Val av typ och planeringen av skuggbangård är beroende på vilket utrymme som finns tillgängligt och hur du tänkt trafikera din modelljärnväg. Spår för Expresståg måste alltid räknas in, medan lokaltåg och spårvagnar i vissa fall kan stanna på den synliga delen av anläggningen hela tiden. Extra trevligt är det om man planerar de dolda spåren så att det södergående förmiddagståget kommer tillbaka först på eftermiddagen i norrgående riktning. I mellantiden har ett, eller två andra fjärrtåg passerat. För detta exempel krävs en 6-spårig bangård med 3 spår i vardera riktning.

Godstrafiken
Samma sak gäller godstransport, där de lokala (synliga) industriföretagen packar godset i vagnar, som växlas samman till längre vagnset i bangården för vidare transport till närmaste stad, eller hamn. Det långa fjärrgodståget lämnar bangården och rullar iväg mot Långbortistan (skuggbangården).

 


Ett annat fjärrgodståg ankommer strax efter till bangården vars vagnar snabbt växlas om av växlingspersonalen till ett, eller flera lokaltåg för vidare transport till respektive mottagande industri. Är din modelljärnväg istället mellan tex en gruva i norr och en hamn i söder, så kan ett tomt fjärrgodståg rulla norrgående flera gånger om dagen, medan ett fullastat tåg med samma typ av vagnar och lok rullar i södergående riktning. Tågmötet sker på din station, eller på någon snygg bro.

 

Olika typer av skuggbangårdar
Nedan visas en enkel form av skuggbangård. Fördelar med denna layout är att det är enkelt att med reläer och signaler automatisera funktionen (mer info under signalsystem). Nackdelen är att bangården blir lång som det längsta spåret, men kan inte acceptera tåg längre än det kortaste spåret, om man inte kör ”rätt tåg till rätt spår” förståss. I exemplet nedan är skillnaden hela 60 centimeter rakspår mellan innersta till yttersta spåret. Inte bra!

I nedan exempel har vi bara kastat om växlarna något och vunnit hela längden av skuggbangården i användbara spårlängder.
I den senare figuren har vi också ritat in pilar som visar tågens körriktning och var stoppsträckorna placeras.